Som de flesta av oss vet, ändrades betygssystemet i samband med den senaste mandatperioden (2013). Syftet med denna ändring var att uppnå likvärdighet samt tydliggöra betygskriterierna.
Dock anser jag att vi aldrig kommer att uppnå 100 % likvärdighet i skolsystemet, med tanke på att varje individuell lärare följer skolverkets regler och lagar på olika sätt. Med det menar jag att den ena läraren kanske följer reglerna ”slaviskt”, medan den andre läraren har gjort det lite mer bekvämt för sig själv, och främst utgår utifrån elevens förmågor och kunskap m.m.
Det nya betygssystemet medförde bland annat prestationsångest, bland elever i Sverige. En elev som t.ex. fått betyget A i alla uppgifter, men sedan fått ett B i en av uppgifterna, kan med största sannolikhet få betyget C som slutbetyg. Detta är ett typiskt exempel på något som kan medföra prestationsångest, och kan göra att en elev ger upp mycket snabbare. Min fråga är då huruvida det nya betygssystemet kommer att påverka elevhälsan på lång sikt? Är fördelarna färre än nackdelarna eller vise versa?
Det nya betygssystemet medförde bland annat prestationsångest, bland elever i Sverige. En elev som t.ex. fått betyget A i alla uppgifter, men sedan fått ett B i en av uppgifterna, kan med största sannolikhet få betyget C som slutbetyg. Detta är ett typiskt exempel på något som kan medföra prestationsångest, och kan göra att en elev ger upp mycket snabbare. Min fråga är då huruvida det nya betygssystemet kommer att påverka elevhälsan på lång sikt? Är fördelarna färre än nackdelarna eller vise versa?
https://ekonomistas.se/2013/06/14/betygssystem-som-baddar-for-misslyckanden/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar