Ibland inser man inte värdet av kunskap.

Pragmatismen intresserar sig över hur kunskap fungerar i vardagen och med denna stripp så vill jag visa att man ibland kanske inte inser vad man kan tillämpa senare i livet och vad är kunskapens "cash-value" är.
Faktum är att barnen har kunnat förändra sin miljö och bygga något nytt som de kan använda dagligen som skulle förändra deras vardag som pragmatismen talar om. Det finns lite mer än pragmatism i serien tycker jag själv. Ser ni några andra faktorer eller perspektiv i bilden?

Referens: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning; 
[grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterad] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Temadag: Vi skall göra islyktor!

Vår tanke med den här dagen är att ge eleverna i uppgift att tillverka islyktor.

Vi presenterar detta genom att visa lite bilder från ishotellet i Jukkasjärvi.

Skulpturerna de skall skapa kommer att ha olika färger och former och arbetet

kommer att ske i grupper vid tillverkningen och enskilt i dokumentationen efteråt.

Resultatet kommer att bli många vackra lyktor som kommer att stå vid vår klassingång.

Ämnen vi berör:

-NO (Temperaturer, minusgrader, plusgrader. Är sockerlag tyngre än vatten? När fryser

saltvatten? Varför lägger sig oljan på vattnet?)

-Svenska (Att kunna dokumentera vad vi gjort)

-Bild (Måla collage med text och bild)

-Matte (Hur mycket vatten häller vi i? Liter, deciliter m.m.)

En reflektion över betygsdebatten...

Tidigare betyg, redan i årskurs sex, har inte varit till hjälp för svaga elever, skriver SvD i en artikel den 12 oktober. Hälften av eleverna som fick underkänt i åk 6, fick även underkänt i åk 9. Samtidigt vill regeringen testa att införa betyg redan i 4 eller 5:an och där kommer troligtvis ca. 100 skolor ingå i ett försök nästa år.
Att delta i den här försöksverksamheten är frivillig, vilket gör kritikerna till detta ännu mer kritiska då det är mest högpresterande skolor som anmäler sig, så klart.

Varför betyg så tidigt? Är det för att få mer kontroll över kunskapsresultaten i skolan, eller för att underlätta lönesättningen? Får lärare som sätter höga betyg högre lön? Man behöver inte vara dum för att förstå vad detta kan leda till.

I boken "Utmanande undervisning i klassrummet" (Nottingham, 2013 s.32), visar James Nottingham en forskning på effekten av återkoppling som kommentarer respektive betyg som jag tycker är väldigt intressant i den här frågan:

Sammanfattningsvis tittar inte eleverna på kommentarerna i alls samma utsträckning när ett betyg är med i bilden, som när de endast får en kommentar. "Bara" kommentarer verkar lämna mer utrymme till egen tolkning och eftertanke. Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad skall jag tänka på nästa gång?

Ett betyg menar Nottingham kan göra att eleven sätter sig i ett "fack" och tror att han/hon varken kan bli bättre eller sämre. Störst framgång menar han nås när proven rättas tillsammans, lärare/elev.

På ett vis kan jag förstå nuvarande betygsystem då det lämnar just ett utrymme för eftertanke och reflektion, men samtidigt verkar det väldigt rörigt.

Det här är ett intressant sätt att se på återkoppling på olika nivåer som jag absolut kommer att ta med mig ut i verkligheten. Har ni någon uppfattning om betygssystemet och tankar om vilka åldrar som är mer eller mindre lämpliga att införa betyg i?

 Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

https://omni.se/t/betygsdebatten/e9a2acad-34c6-445c-a1e4-31118551bfa5

S

Försvarsmekanismer

Nu när vi läser om de teoretiska perspektiven så fastnade jag för de psykodynamiska perspektivet. Där förklaras de att hjärnan tar till olika försvarsmekanismer när något jobbigt inträffar. När jaget hotas av farliga impulser från Detet och Överjaget. Det finns många försvarsmekanismer men några exempel är:

• Rationalisering (bortförklaring) 
• Bortträngning ("glömma" sånt som är obehagligt)
• Regression (Reagerar omoget) 
• Förnekande (man förnekar sanningen, ljuga så man tror sig själv) 
• Dagdrömmeri (man flyr verkligheten)

Dessa försvarsmekanismer sker inte alltid heller medvetet. Jag har en kompis som gick omkull illa med sin häst över ett hinder för flera år sedan, Hon blev medvetslös för några långa sekunder, som tur var slutade omkullridningen med endast en hjärnskakning i journalen. Men efteråt har S inget minne av att hon ens ridit an mot detta hinder. Hon kommer däremot ihåg övriga delen av ridpasset, men inte just detta hinder eller att hon var på väg att hoppa det. Hennes hjärna har alltså omedvetet trängt bort detta trauma för att skydda sig själv. 

Ett annat exempel som många kanske känner igen är bortträngningen. Det första jag kommer och tänka på är att jag själv inte riktigt är bekväm i att prata i telefon med personer jag inte känner jätte mycket. Om jag då blir tvungen att ringa upp någon så har de hänt många gånger att jag faktiskt glömt av det.  Det börjar med att jag skjuter upp samtalet, och tillslut glömmer av det.  

Har ni blivit medvetna om att ni använt någon försvarsmekanism någon gång? Eller har ni någon anekdot där ni nu förstått att de va ett försvar som använts? 

Referenser:

• Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykodynamiskt-perspektiv/forsvarsmekanismer/#frnekande

//Sandra 

Kan vi bidra med en bredare grund?

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2016/11/25/unga-skolor-daliga-pa-yrkesorientering

En intressant artikel, som för mig väckte funderingar runt det här med, om vi som lärare har möjlighet att utveckla elevernas förberedelse inför yrkeslivet. 

Nu menar jag även t.ex. Räkningar och fakturor, bostadslån m.m. 

(Lärde mig igår att..) Ekonomiprogrammet kan stryka ett par av dessa punkter eftersom det programmet ger en förberedande trygghet vid tanken av "vuxenlivet" med hjälp av dess kurs om privatekonomi.. 

Men ska elever behöva läsa ekonomiprogrammet på gymnasiet för att känna sig trygga när de kliver ut som studenter?

Även vi som är blivande lärare mellan F-3 & 4-6, kan säkert bidra med någon form av bredare grund till våra elever framöver. 

// Amanda Vinkel

Dilemma, Dilemma.

I Jennie Sivenbrings avhandling om bedömning så berättar hon om elevernas uppfattning om bedömningen som de upplever i skolmiljö. Eleverna anser att det är viktigt med en bedömning, då det påverkar deras prestationer, men att det också bidrar till stress för att de inte vet vad som krävs av eleverna. Jennie understryker också vikten av att vara tydlig med sina elever för att de ska förstå vad som krävs av dom, hon menar på att läroplanen är skriven för lärare och använder ett professionellt språk som inte eleverna förstår. Det är då viktigt att förmedla detta i "deras språk".

Mina tankar går då till de elever som redan är under stressade förhållande för att de inte känner att de passar in eller klarar av skolan som den är, om då elever som inte har något särskilt behov av extra stöd i skolan känner osäkerhet, hur känner då elever med behov av extra stöd eller barn som upplever det som Morgan Alling upplevde i sin barndom? Frågan är väl om det ens är möjligt att bedöma en elev med särskilt stöd på samma vis som en elev utan? Jennie Sivenbring skriver i sin avhandling om att en bedömning i tidig ålder kan stärka deras självbild, men också förankra en dålig självbild om de får dåliga betyg. Vidare tänker jag att en elev med behov av särskilt stöd är på en parallell resa som handlar att lära sig hur eleven ska hantera sig själv och hur man fungerar på bästa sätt. Den resan går vi alla igenom, men allas är inte lika lätt. Jag tycker att alla ska bedömas, men ska alla bedömas med perspektivet för samhällets bästa i första hand? Det finns således utrymme för konflikt, men samtidig så är bedömningen viktig för att se vart "man" är på väg. Avslutningsvis så vill jag också belysa en tanke om hur otydlig bedömning i tidigare åldrar kanske kan motverka den livslånga lusten att lära sig. Det jag menar är, om elever känner otydlighet av vad som krävs av dem, så kan beteendet att bara läsa på inför prov bli allt vanligare och om man då fortsätter vara osäker genom sin skoltid och aldrig få en tydlig bild av vad som krävs, hur ska man då får känslan av en livslång lust att lära?


Här är en direktlänk till Jennie Sivenbring som jobbar för Göteborgs universitet.
http://ipkl.gu.se/om-ipkl/personal?userId=xsivje
och en direktlänk till hennes avhandling.
http://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=234009
Skolverket rapportering om avhandlingen.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/bedomning-viktig-men-stressande-for-eleverna-1.255127

Presentation av Lejla

Hejsan hallå!

Lejla Basic heter jag, 22 år gammal och kommer från Örebro. Jag är en elitsatsande tjej som spelar fotboll i den högsta ligan i Sverige. Vi tränar i princip varje dag, så med andra ord kan man säga att jag ägnar all min fritid på fotbollsplanen Behrn Arena här i Örebro. Jag har spelat fotboll sen jag var 6 år gammal och om jag ska beskriva mig själv som person med ett ord så skulle det nog vara fotbollsälskare. Jag bor fortfarande hemma med min familj mamma, pappa, tvillingbrorsan och min hund Eddie. Utöver det så studerar till grundlärare för åk 4-6 på distans. Varför jag egentligen vill bli lärare? Ja, en av anledningarna är för att jag tycker läraryrket är väldigt intressant, och det händer väldigt mycket inom skolvärlden. Jag tycker också det är ett jobb som skulle passa mig rätt så bra. Jag gillar lära ut, och jag vill att folk, eller som i detta fall barnen ska se upp till mig.

Så, det var lite kort om mig och vem jag är. Avslutar detta inlägg med en bild på mig och Eddie, så ni får ett ansiktet på vem jag är också. Ha det gött så länge! :)

Presentation av Alexander

Hallå!

Mitt namn är Alexander och jag är 27 år. Jag är en av dom som skriver för denna blogg och tycker det kommer bli spännande att blogga eftersom jag inte har några tidigare erfarenheter av detta. Jag bor i Åmål med min flickvän och min dotter som snart fyller ett år, hon har precis lärt sig att gå och har plötsligt upptäckt att hon kan vara självständig och gör saker som faller henne i smaken, framför allt springa iväg och jaga små fantasitroll och leka med leksaker som inte är leksaker, så som fjärrkontrollen osv.

Jag studerar grundlärarutbildningen på Karlstad universitet och tycker det är otroligt roligt och utmanande! Hur kom jag fram till att jag vill göra detta? Jag läste el-programmet med inriktning data och programmering i gymnasiet och där och då, insåg jag att jag inte ville spendera mitt liv på att försöka förstå mig på "maskinernas-språk" utan jag vill hellre spendera min tid att försöka förstå människor och hur vi kommunicerar! Jag hade givetvis ingen aning att jag en dag skulle välja vägen som skulle leda mig till att bli lärare, men jag insåg att jag inte kunde knacka koder hela dagarna långa. Tiden efter gymnasiet är fylld med olika erfarenheter från olika jobb framförallt från äldrevård, lagerarbete och skyltmontör, men även annat smått och gott.

Presentation av Lisa

Hej!

Lisa heter jag, är 36 år och studerar också grundlärarprogrammet 4-6.
Livssituation: man och tre barn, 2, 6 och 10 år. Jag tycker mycket om mat i goda vänners lag och att aktivera mig själv och min familj utomhus:)
Har tidigare jobbat i hotell och restaurangbranschen i ca 10 år, men det passade inte så bra ihop med familjelivet, så jag utbildade mig och startade eget istället. Sedan 6 år tillbaks har jag jobbat som massör på egen mottagning och på företag, även administrerat min mans företag. Nu är jag trött på att vara ensam och vill vidare. Hamnade av en slump i en förberedelseklass för nyanlända i december 2015 och föll pladask. Det här vill jag arbeta med!
Blev tilldelad stencil efter stencil till eleverna, vilket inte var så motiverande för någon av oss, så nu ser jag väldigt mycket fram emot att kunna skapa kreativa och lärorika lektioner för eleverna!
Ha det gott så länge!

Presentation av Sandra

Hej
Sandra heter jag och pluggar F-klass-åk3 på campus Lidköping. Jag är 20 år och tog 2015 studenten från Ekonomiprogrammet. Började sedan jobba som vikarie för att ha ett jobb tills jag kommit på vad jag ville göra i framtiden. Vikarietjänsten utvecklades till en tjänst som viss del elevassistent samt resurs i förskoleklass och fritids övrig tid på en och samma skola. Jag fastnade snabbt för yrket och valde att utbilda mig inom denna värld,
På fritiden utövar jag sporter med båda sorters hästkrafter. Jag pendlar mellan stallet, där jag har för nuvarande en tävlingshäst som jag aktivt tävlar och tränar, och garaget där jag har en folkrace bil som också behöver lite kärlek även nu på vintern när den väntar in våren för att få komma ut på banorna.

Det va väl lite kort om mig, ha de gött!

   

Presentation Amanda

Hallu!
Heter Amanda, 18 år. Bor i Lindesberg. studerar Fk-3 på distans.
Lantis & Nörd.

Tog studenten i somras från vårdprogrammet, är alltså utbildad undersköterska. Har jobbat på äldreboende under sommaren och har sen jag var 14 jobbat extra på ett Café.
Mamma och pappa är båda lärare och har därför blivit intresserad av yrket. Och efter att ha sett hur dom jobbar och vad läraryrket innebär så bestämde jag mig för att det var det jag ville göra.
 :)

Studiegruppen 9 välkomnar världen till bloggen!

Nu är den äntligen här, bloggen alla har väntat på!

Här kommer studiegrupp 9 på distans från Karlstads universitet ht-16 bidra med bra länkar och trevliga diskussionsämnen!

Vi är en grupp studenter som läser till Grundskollärare F-3 och 4-6. Gruppen består av fem personer och just nu läser vi en kurs som heter Den lärande eleven och handlar om pedagogik. Vi kommer att använda den här bloggen till att publicera och diskutera tankar och ideér under kursens gång. Syftet med bloggen är att försöka bredda våra vyer om hur man kan använda dagens teknik för att utbilda sig själv och andra.

Välkommen in!