Dilemma, Dilemma.

I Jennie Sivenbrings avhandling om bedömning så berättar hon om elevernas uppfattning om bedömningen som de upplever i skolmiljö. Eleverna anser att det är viktigt med en bedömning, då det påverkar deras prestationer, men att det också bidrar till stress för att de inte vet vad som krävs av eleverna. Jennie understryker också vikten av att vara tydlig med sina elever för att de ska förstå vad som krävs av dom, hon menar på att läroplanen är skriven för lärare och använder ett professionellt språk som inte eleverna förstår. Det är då viktigt att förmedla detta i "deras språk".

Mina tankar går då till de elever som redan är under stressade förhållande för att de inte känner att de passar in eller klarar av skolan som den är, om då elever som inte har något särskilt behov av extra stöd i skolan känner osäkerhet, hur känner då elever med behov av extra stöd eller barn som upplever det som Morgan Alling upplevde i sin barndom? Frågan är väl om det ens är möjligt att bedöma en elev med särskilt stöd på samma vis som en elev utan? Jennie Sivenbring skriver i sin avhandling om att en bedömning i tidig ålder kan stärka deras självbild, men också förankra en dålig självbild om de får dåliga betyg. Vidare tänker jag att en elev med behov av särskilt stöd är på en parallell resa som handlar att lära sig hur eleven ska hantera sig själv och hur man fungerar på bästa sätt. Den resan går vi alla igenom, men allas är inte lika lätt. Jag tycker att alla ska bedömas, men ska alla bedömas med perspektivet för samhällets bästa i första hand? Det finns således utrymme för konflikt, men samtidig så är bedömningen viktig för att se vart "man" är på väg. Avslutningsvis så vill jag också belysa en tanke om hur otydlig bedömning i tidigare åldrar kanske kan motverka den livslånga lusten att lära sig. Det jag menar är, om elever känner otydlighet av vad som krävs av dem, så kan beteendet att bara läsa på inför prov bli allt vanligare och om man då fortsätter vara osäker genom sin skoltid och aldrig få en tydlig bild av vad som krävs, hur ska man då får känslan av en livslång lust att lära?


Här är en direktlänk till Jennie Sivenbring som jobbar för Göteborgs universitet.
http://ipkl.gu.se/om-ipkl/personal?userId=xsivje
och en direktlänk till hennes avhandling.
http://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=234009
Skolverket rapportering om avhandlingen.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/bedomning-viktig-men-stressande-for-eleverna-1.255127